Grattis till nytillskottet 🙂

Angående att han bitar i kopplet och i din dotters skor så hade jag antingen avlett honom med någon leksak som han gillar, så fort som han börjar bita och greja så visar du leksaken att den är roligare att bita i. Det brukar vara övergående detta med att bita i koppel och det är oftast busiga valpar med kliande tänder som gör såhär (finns såklart undantag) Så ha tålamod och avled honom. Eller ge honom en uppgift på promenaden, göm några godisar i gräset/vägkanten och låt honom leta upp. Ett annat alternativ är att ha med sig jätte gott godis och så fort som han börjar bita så avled honom med godis och träna på något enkelt trick eller någon annan lydnadsgrej. Detta gör att han kommer på andra tankar.

Angående detta att han morrar på er när någon kommer i närheten av honom när han äter så hade jag gjort så att jag under en tid hade handmatat honom. Häll upp maten i skålen som vanligt och sätt dig vid valpens matplats och sedan matar du honom med hundmaten. Detta kommer tillslut göra så att han ser dig/er som den som kommer med maten , och att ni inte tar ifrån honom den. Han kommer nog efter en tid inte ha problem med att någon är i närheten av honom när han äter. Detta kan du kombinera med att ge honom mat ur någon aktiveringsleksak (finns mängder på marknaden eller så kan man göra egna med hjälp av kartonger, hushållspappersrullar, petflaska) Då får han en uppgift att göra när han ska äta och kommer då förmodligen glömma bort att det är folk runt om.

När det kommer till katten så se till så att katten har något lugnt ställe dit den kan få vara ifred, ett avgränsat rum, en klätterställning/klösträd osv. Då kan katten själv välja när det är nog. Annars ser jag det som din uppgift att avleda valpen när den är för på katten. Jag hade gjort som så att jag hade satt valpen i en kompostgallerhage när den blir för påstridig och när den inte lyssnar på din tillsägelse. Då kommer den tillslut förknippa "att jäklas med katten = då blir det tråkigt"

Hoppas det går bra för er och valpen 🙂

Tack så jättemycket för svar alla tipps är välkomna Senast i dag så bet han mej ordentligt när jag bara skulle flytta matskålen lite åt sidan Men jag ska göra som du har skrivit så får vi se om det blir nån bättring . Han har ju bara varit hos oss i knappt en vecka , så det blir nog bra . Med både morrandet och bitandet HOPPAS JAG ……, för man är lite nervös när man tagit detta stora beslut om att ta hand om en valp som bott i ett annat hem i veckor , men han lyssnar till sitt namn och sitter fint och räcker tass så ham är rätt så redig tycker jag . Men i dag när vi var hos vetrinären så sa hon att … Ojj nu har ni skaffat en jobbig ras , då blev jag jättenervös .och vi måste jobba stenhårt med honom annars blir han en bestämd hund och kör över er, Kommer jag fixa detta ,vi älskar hundar jag har haft blandraser tidigare och fixat detta men nu när vitrinären förvarnar om just denna rasen , så snälla alla här ge mej possitiva saker så att jag vet att jag gjort rätt i att ta till mej denna öilla goding

Jobb nä… dom är arbetsvilliga och envisa. vi har också en liten jr född 21 mars.. 

Han bits/leker i händer.

Biter i kopplet och ska ha dragkamp. Går jättefint utan koppel och kommer när man ropar. MEn med kopplet är det nästan omöjligt…

Glöm vad vetrinären säger. Dom är helt underbara hundar som behöver mycket träning.

3# Håller med ovanstående, strunta i vad veterinären säger! Jobbig ras- tja ger du dem inte vad de behöver, ja DÅ blir de säkerligen bli väldigt jobbiga. Men jag upplever dem inte alls så jobbiga som jag trodde de skulle vara när jag började läsa på innan jag skaffade Stacey! Min är i vilket fall jättelätt att ha att göra med, sålänge hon får det hon behöver, får hon inte det, jag då blir hon lite lätt störande. Och det kan man inte klandra henne för, det är ju JAG som misslyckats.😉

För övrigt har 1# gett dig väldigt bra tips! :) 

Lycka till med din nya valp!🌺👍

Jag kan inte hjälpa att jag blir lite arg på den där veterinären… Hunden blir vad man gör den till, sen finns det individer inom alla raser med mentala problem, precis som hos människor! Din valp låter jättetrevlig och jag vet flera vänner som har haft matproblemet med jämthundar,andra sorters terriers m.m. så det är bara att arbeta på så får du säkert en jättefin hund i slutändan :)

nu har vi testat tipsen som #1 gav och det verkar som det funkar …jippi

jag är så glad att jag gick med på denna sidan för man får så många bra tips ,Bosse är lite busig fortfarande när det gäller att bita i kopplet men vi har testat att vilseleda honom med både nån pinne och godis ,ibland funkar det och ibland inte men han är ju bara 13 veckor så snart har han nog bitit av sej ….. sen morrandet vid maten har gått jättebra ,jag har hållit i matskålen och klappar samtidigt då funkar det ,men igår åt han lite själv och då prova jag att klappa men då var han morrig så det gick inte ,men vi övar på.och katten har börjat att vara inne mera nu och har även börjat tala om att han besdtämmer med tassen ,men utan klor så nu är bosse lite mer aktsam ej så påflugen ej heller skällande på katten ,han har nog fatttat att kissen ej vill leka .

har ni mer tips på bitande i koppel och skor samt ,bosse biter gärna när han gosar i knät men det är väl valp tänder som kliar eller…..och morrande vid matskålen ……

Vad söt :D

Jag fattar inte varför veterinären sa så? :O

Jag kan berätta lite om min Jack russell :) Hon har aldrig bitit i kopplet men däremot brukade hon bita i händerna ofta (inte alls hårt). Det va bara att inte låta henne göra det och hon slutade med det för länge sedan nu (hon är 2 1/2 år). När hon förut kom och började bita i händerna kommer hon nu och vill att man ska klappa henne. :)

Förut när man mötte någon människa eller hund drog hon väldigt mycket mot dem och gnällde för att hon ville hälsa men nu bryr hon sig inte alls när man går förbi någon men hon vill fortfarande hälsa på en del hundar men hon drar bara lite och låter inget. Sen slutar hon och fortsätter gå när man har passerat. :) Däremot drar hon och gnäller som bara den när hon ser någon som hon känner väldigt bra och vet att hon får hälsa. Enda hunden som hon får uppföra sig så överdrivet glad och pågången som hon vill med är grannens Golden retriever som hon verkligen älskar och har gjort det sen hon första gången träffade honom. Det är också eftersom den även tycker om henne med :) 

Hon har aldrig varit vaktande av mat. Hon har aldrig morrat eller gjort något som tyder på det. Jag kan klappa henne medans hon äter. Ta mat från hennes skål samtidigt som hon äter (lägger oftast tillbaks det) och jag kan även ta bort skålen helt om jag skulle vilja. Jag får liksom göra som jag vill ;)

Det är lätt att borsta hennes tänder och klippa hennes naglar. Jag kan ta ifrån henne en leksak som hon ligger och tuggar med, och jag kan även ta ifrån henne sådana där "tuggben" som är för tänderna. Det är väl för att jag alltid har gjort sådana saker utan att ens tänka på det, sen hon var valp, och hon har oftast fått tillbaka det jag tog ifrån henne. 

Hon är väldigt glad, aktiv och livlig ute, lugn och lekfull inne. (lekfull ibland och om man själv leker med henne).

Jag tror att de flesta problem försvinner med åldern. Och övriga kan man alltid träna bort med positiv förstärkning. (hon brukade bita och förstöra saker som hörnet på en kudde, strumpor och liknande, när hon var valp men det försvann).

Hoppas det går bra för din lilla russel också! :D Och att ni får det kul tillsammans!

6# Jättekul att du trivs här! Bara skriv mer om du har fler funderingar! Lycka till!🌺

The Wolf Girl….. Vad härligt att du skriver så! Jag har också blivit "varnad" för rasen från många olika håll. Tog trots detta en valp som nu är snart 20 veckor, och jag ångrar det inte en sekund! Han är så pigg och alert och öppen för allt. Dessa underbara pliriga bruna ögon som ständigt är redo för nya bus och upptåg. Han biter också - fortfarande, i våra händer och i barnens kläder - men det har blivit bättre! Han biter i kopplet ibland också, men bara då vi är på hemväg, undrar just varför? Vi fostrar och tränar, men hörseln verkar det vara lite si och så med. Han hör bara det han vill……… Vissa dagar står han inte högt i kurs, men vi skulle aldrig vilja vara utan honom. Underbar kille!

#9 Vad kul att höra att det går framåt för dig med 🙂

9# Hade jätteproblem med min tik när det gällde hörseln med när hon kom hit. Och då var hon ändå 3 år gammal! Men n u lyssnar hon superbra genom mycket övning och klickande! Helt klart underbar förbättring. Din är ju dessutom fortfarande valp, så han har ju god tid på sig att lära sig! Det skall nog gå jättebra! 😂

När jag fick reda på att jag kanske skulle ta över Stacey (det kom plötsligt) så blev jag lite osäker just för att hon är JRT. Jag hade bara träffat en JRT innan och den var inte min typ av hund. Men jag läste på en massa, bland annat här och läste speciellt skräckhistorierna. Så att jag visste vad de behöver, och vad som kan hända om de inte får vad de behöver. Men jag måste ändå säga att det var det bästa beslutet i mitt liv! Hon är underbar och har inte varit i NÄRHETEN av det värsta som jag förberett mig på. En enkel, rolig hund!

Terriers är inte för alla, och tyvärr ser veterinärer en hel del hundar som har hamnat hos fel ägare. Jrt är envisa och behöver ha fasta gränser. De kommer att testa om du menar din gräns eller inte, och sedan följa sin egen uppfattning av dig. Hur du driver igenom din gräns, är helt upp till dig och din individ. Med Ludde kräver jag att han ska lyssna/försöka. Försöker han lulla bort säger jag Ludwig ganska hårt och bestämt. Fungerar inte det, går jag helt sonika fram till honom och petar till ganska hårt med ett finger i låret. Sen var den diskussionen klar. Vill han inte träna, så lägger jag det på hyllan. Men har jag gett ett kommando, kommer han inte undan att inte utföra det. Det är där jag upplever att många brister (som har en bjäbbande, obstinat liten råtta) i kombination med för lite aktivering.

Vad bra att allting går framåt!

#9

Det där med koppel.. Om det bara är när du är på väg hem så kanske han förstår att ni är det och inte vill att ni ska gå hem än ;)

Nä men.. eftersom jag aldrig själv har haft problem med det så vet jag inte riktigt vad man kan göra för att träna bort det. Men om han gör det varje gång kan du kanske distrahera honom innan han börjar, med ex. en leksak eller godis. Och försöka få honom att inte tänka på det och låta bli. Så att det inte blir en vana även när han blir äldre. ;)

Så kanske det försvinner utan att du behöver göra det varje gång ni är ute och går :)

Hoppas mitt förslag är till hjälp ;)