Jag skulle låta bli att ge honom tillrättavisningar. Ignorera fel beteende och belöna massor när han gör minsta lilla rätt. Det tror jag är enda sättet att stärka förtroendet.

Jo iofs, tänkte inte på det på det sättet. Vi får stå redo med godis i fickorna hela högen och hålla tummarna :)

Blir lite problematiskt bara när jag tillrättavisar min vadå, då brukar den andre ta åt sig också så att säga…

En extremt signalkänslig förarvek valp ska man inte tillrättavisa. En hund ska inte bli rädd av något man gör, så då får man anpassa sig. Valpen kommer INTE vänja sig, eller tuffa till sig, om man fortsätter som man gjort, (vilket vissa tror) utan man riskerar att knäcka den fullständigt tyvärr. Har sett det hända.

Ni måste helt enkelt mjukna jättemkt i behandlingen av den valpen. 

När du skriver "la honom på sidan", vad menar du då? Menar du att ni gör alfarullningar på er hund?

Låt bli att tillrättavisa din egen också. Ignorera fel beteende och belöna massor när han gör minsta lilla rätt också.

Så har vi fostrat vår valp hela tiden och han har mycket gott förtroende för oss och är en glad hund. I grunden är han väldigt försiktig och hade varit hårda mot honom hade det slutat med katastrof.

Håller med övriga! En sådan valp ska man inte tillrättavisa, det förlorar man bara på och får en mer osäker valp.

Så ignorering är det bästa enligt mig också, och mycket beröm vid rätt beteende. Sedan aktiviteter som bygger upp hundens självförtroende, nosövningar är bra (klättra på stockar och stenar när de blir lite äldre)

jag tänker mest på vad ni gör om valpen gör något bra?

Jag skulle nog mest öka det som valpen kan känna sig duktig på och ösa beröm samt att alltid klappa valpen under hakan för att den ska lära sig hålla huvudet högt och det kan automatiskt ge lite stolthetskänsla.

Valpar tycker jag ska ha helst 80% positiv beröm per dag, så att det som är negativt känns som en bråkdel…..

Sen kanske man får acceptera att denna valp bara ska ha ett nej eller fy om de gjort något olydigt. Min tös så säger jag fy samt med pekfingret så håller jag framför hennes nos så att hon lägger sig ner själv….. Fy använder jag dock bara vid extrema saker, ett enkelt nej funkar i de flesta fall. Ligga på sidan är mera ett roligt kommando som är användbart vid veterinärs besök och röntgen mm.

Det är ju inte min och killens valp utan hans familj så vi är inte där så pass ofta så vi är med i uppfostran av den på samma sätt. Vi var där sist för någon månad sen(innan denna gången) och sist kunde man markera utan att han blev så rädd. Familjen markerade aldrig när valpen gjorde fel, eller gav beröm mer än när valpen var på valpskola(har berömt min Teemo så fort han gjort något bra hemma och gett godis).

Nu har de ju insett att det inte är hållbart med hur de har behandlat den hitintills så nu är mamman lite halvt förtvivlad över vad hon ska göra. Hon vill ju inte ha en valp som kissar ner sig när man säger ifrån att den inte ska tugga på ens tår eller elektronik(har tuggat sönder sladdar till min killes xbox bland annat, rätt tråkigt xd) 

Jag skriver här mer för hennes räkning och inte min egen :)

Men en fråga om belöning. Sist jag var där med Teemo och belönade honom när han gjorde rätt, då kom tiken(mamman) och högg efter honom och lätt verkligen fly förbannad. Det var verkligen mer våldsamt än en bara enkelt tillsägelse när den äldre snäser ifrån och valpen lägger sig på rygg. Tiken tycket alltså att hon också skulle ha godis. Jag gjorde ett trix med tiken, och sedan en med Teemo, men då högg hon efter Teemo igen :o Med leksak funkar inte heller för då vill tiken även ha leksaken. Glad i rösten och klappa får vara belöningen eller?

Att lägga omkull Teemo var något vi gjorde i början då han inte förstod 'aj', 'nej' eller ljudet 'tsssch' som jag använder idag. Om Teemo gör fel så visar jag fingret mot sidan och säger tssch klart och tydligt, då avbryter han direkt vad han nu håller på med. Om han blir rent vild och bara vill leka leka leka så lägger jag honom på rygg i knät mellan benen och klappar honom på magen tills han slappar av(kan det räknas som alfarulllning dock? :p). Jag förstår att det är ingen teknik som är lämplig på en mentalt ostabil hund men jag tog beslutet att göra det på Teemo eftersom jag märkte att det fungerade på honom.

#7. Usch, jag blir verkligen ila berörd av att läsa denna tråd. Tycker inte alls om att ni lägger omkull era valpar när de gör något de ännu inte vet är fel. Mitt tips är att ni går på fler hundkurser så ni får lära er hur ni skall vara emot hundarna.

#8 Jag har hand om min valp de har hand om deras, det finns inget 'vi'. Vad är felet i att göra det? (Notera att jag i princip aldrig behöver göra det på Teemo längre, som sagt, han förstår aj, nej och tsch.) 

Har hört väldigt många olika teorier om positiva fördelar och negativa sidor om metoden, vad är era teorier?

Kan tillägga att jag använder inte metoden som bestraffning, inte emot Teemo eller den andra valpen undan helt enkelt säger tsch och petar lätt i sidan. Det har varit mer som att Teemo inte ska bossa över mig (tidigare var han en bestämd herre, översittare nästan). Att min kille valde att välta den valpen kan jag inte kontrollera. Vet inte varför han valde att göra det då den bet (hade inte jag gjort) honom. Hade nog hellre dragit undan tårna för den.

Sitter här med valpen vid mina sida nu och man märker på honom att han vill göra sig väldigt underlägsen och smög fram och kisade med ögonen till mig då jag skulle hälsa när jag kom. 

Han tuggade på mina fingrar men då föste jag lätt bort honom en liten bit och han fattade vinken då, la sig vid min sida efter det bara.

Jag ser absolut inget fel att lägga ner hundar, är det en situation som kräver det så gör jag det. Det är så hundar i flock gör. Osäkra hundar har ofta osäkra ägare, vilket smittar av sig på dem. Visar man att man hela tiden är i full kontroll och att man inte accepterar dåliga beteenden så kommer hunden känna sig tryggare och förhoppningsvis sluta upp med det dåliga. Men självklart använder jag mig av nej och fy i första hand.

I mitt jobb ser jag massvis med sönderstressade hundar. Och roten till detta är mest för att de inte har fasta regler att konsekvent förhålla sig till hemma. De är förmänskligade och behandlas som små barn. Ägaren har sällan eller aldrig visat hunden vad som är rätt och fel, vilket gör dem stissiga och osäkra. När de fått lära sig vilka regler som gäller på dagis och att de inte behöver ta på sig att leda flocken, för det gör vi, så blir de som helt nya hundar. 

Jag är av den "nya skolan" och använder operant inlärning, klicker och positiv förstärkning. I första hand! Men jag vet att det är en terrier jag har i snöret, och att jag vid vissa tillfällen måste ta ner henne på jorden för att bryta beteenden jag inte accepterar.

Ser absolut inget fel i detta. Och relationen jag och min hund har är superbra fastän jag ibland vänt upp och ner på henne. ;) Fortsätt med vad du gör och vad som känns rätt, Majbot. Jag tycker du verkar ha en väldigt hälsosam syn på hunduppfostran när jag läst dina tidigare trådar.

#12 "Jag ser absolut inget fel att lägga ner hundar, är det en situation som kräver det så gör jag det. Det är så hundar i flock gör."

Hm, fast hördu det stämmer ju inte. Hundar kan lägga sig ner självmant för andra hundar, men INGEN hund lägger ner en annan hund. Hur menar du att den ens skulle kunna lägga ner en annan hund?

Det ÄR stor skillnad på dessa två handlingar. Man kan argumentera för metoden om man vill, men att säga att hundar gör det mot varandra är rent felaktigt.

Personligen är jag inte emot korrigeringar i hunduppfostran. Däremot är jag för en uppfostran som skräddarsys efter individ, och en signalkänslig hund använder jag mig enbart av positiv förstärkning och negativt straff i uppfostran och träning.

Min erfarenhet är att kör man med fysiska "korrigeringar" på en terrier, t.ex. en s.k. alfarullning, kommer den att försvara sig lika fysiskt. Jag tror inte på sånt med den här typen av hund. Kanske med andra raser som har lättare att foga sig.

Det finns en övning där du visar valpen något gott ber den sätta sig och håller godbiten i handen framför hunden. När hunden försöker ta godbiten så stänger du handen och säger med lugn röst "nej", detta gör du tills hunden tittar upp i ögonen på dej för att försöka förstå vad du vill. När hunden tittar dej i ögonen berömmer du och låter den få godisen. Detta kanske kan vara ett sätt att både öva kontakt med denna lilla valp och lära honom att ett "nej" inte är hela världen :)

#13 Har du ALDRIG sett en tik korrigera sina valpar genom att lägga omkull dem? Har du aldrig sett en grupp hundar där en individ beter sig stissigt och de andra individerna lägger ner den? Det var konstigt! Observerar man hundars beteende utan att lägga sig i själv så är det ofta så det ser ut, nämligen. Men vi människor gillar att vara med och peta för mycket.

#14 Håller inte med alls. Min tik har aldrig morrat eller nafsat mig, aldrig ens försökt. Och då har jag ändå en extremt dominant liten sak med stort resursförsvar. Enda gångerna jag lägger omkull henne är när hon går upp i varv (oftast gentemot andra hundar och ska dominera dem, ofta lite väl gruffigt). Inte ens då morrar hon eller visar missnöje. Men det beror väl på individer också, hur säkra de är i sig själva. Har dock aldrig hört att man ska vara mindre fysisk mot en terrier, för den kan vara fysisk tillbaka.

#16 håller absolut med om allt du skriver!

#16

Håller med Steen om alfarullningar: http://blogg.agria.se/fredriksteen/2012/04/04/alfarullningar-och-annat/

Är inte metoden kanske utdaterad? Finns det instruktörer som fortfarande rekommenderar metoden? Lärs den fortfarande ut?

Och nej, jag har aldrig, ALDRIG, sett hundar lägga ner andra hundar på det viset som människor som gör alfarullningar. Vänligen beskriv hur det skulle gå till väga. Tikar kan välta omkull valpar och tvätta dem. Mellan vuxna hundar, hur skulle en hund tvinga ner en annan hund? De har inga armar. Jag har aldrig sett det.

Jag tror inte metoden ger det intrycket man vill förmedla pga: Hundar lägger sig ner självmant för att visa underkastelse, de väljer att göra det. Lägger man ner en hund med det syftet så är det tvång, och enda tillfället en hund "tvingar" en annan hund till underkastelse är med bråk/slagsmål och det händer nästan aldrig om de får umgås på hundvis (utan koppel och människor). Så när jag ser någon lägga ner en hund så får jag en bild av bråk framför mig. Det är inte bra hundhållning, i min bok.

Så det är en metod jag anser vara ologisk och jättekonstig.

Och jag är uppväxt i kennelhem, har således sett många valpkullar uppfostras och levt i hundflock hela livet.

#18 Det är väl klart som fan att hundar inte kan lägga ner varandra på samma sätt som människor gör! Men de gör det ändå. Om vi får in en ny, ickesocialiserad, stressad individ på dagis så introducerar vi den först till lugna, trygga gruppen. Oftast går det hur bra som helst och hunden kommer ganska snabbt in i gänget. Andra gånger är den nya individen alldeles för "förstörd", kan inte varva ner, varpå någon av de inskolade hundarna LÄGGER OMKULL den nya för att bryta stressen och visa att vi inte beter oss så där. Det är inte under lek, men det är inte bråk heller. Och då är de självklart lösa. Jag kanske får maila Fredrik Steen och fråga vad som försiggår på min arbetsplats, om det är något fel på vattnet i våra lokaler som gör att våra hundar beter sig annorlunda mot resten av världens? Eller så får vi bara inse att alla har olika åsikter och det finns experter som förespråkar precis allt.

Jag har varit medlem och gått kurser hos SBK sedan -96. Jag har haft svåra raser som dobermann, och enklare som dvärgschnauzer. Jag driver ett hunddagis där jag har hand om ett hundratal olika individer varje vecka, på vilket vi aldrig ens haft antydan till slagsmål. Detta antagligen för att vi läser hundarnas signaler och låter dem vara just hundar. 

Men du och jag kommer nog alltid tycka olika ändå. 😉

Jag tror att uppfostring är ett relativt svårt ämne att diskutera, just för att alla har så olika uppfattningar om vad som är rätt… 

Jag tror att det mesta byggs på individen, och att man får utgå därifrån. 

TS jag skulle försökt köra kontaktövningar och precis som en del tidigare i tråden sagt att belöna mycket. Försöka få ägaren till en trygg punkt i tillvaron liksom. Hur gammal är valpen förresten? :)

Jag uppfattar alfarullningar precis som du tnoet! Det är först om Teemo är så uppe i varv att han knappt lyssnar till nej eller tsch som jag lägger honom, men det behövs knappt aldrig längre. Han är dominant som du beskriver din jrt och jag har tidigare försökt med ett flertal metoder, t.ex. att igonrera eller att få hans uppmärksamhet på en leksak eller något annat. Först när jag började med att lägga honom så har han blivit mycket bättre tycker jag, jag får mycket bättre kontakt med honom nu än innan.

#20 Han är lika gammal som Teemo! 6 månader, de är bröder. Jag har passat på nu när jag är här att träna lite med de båda, dessutom att berömma den andre när han gör minsta lilla rätt. Tycker han är duktig ändå, och det räcker att jag föser undan honom när han börjar tugga på mig. Blev så förvånad över att killen välte honom, kanske inte tänkte längre än näsen räckte just då haha :)

vf la han ner valpen då han gick på hans tår??

Jag vet inte, det får du fråga honom. Antar att det var någon automatisk reaktion med tanke på att det är inte jättemysigt att bli biten i tårna :p

Som sagt, jag var inte där när det hände och jag hade hanterat det hela annorlunda.