Har funderat på att skaffa en jack russel
Hej har länge funderat på att skaffa en hund till. Min tik brändy är nu 11 år och jag känner att nu eller aldrig. Att hitta en ras som passar verkar vara ett helvete men jag verkar alltid återvända till jack russel.
Men när jag berättar för folk att jag har funderat på en så får jag oftast svar som: Du vet väll att de är väldigt krävande och en stor hund i en liten krop.
De nästan avråder mig från att köpa någon och det låter som man håller på att skaffa värdens faligaste och jobbigaste hund.
Jag har haft hund hela mitt liv akita, forster/colly och colly/shefer. Jag har även träffat på en jobbiga jack russels (dåligt uppfostrad) som jag vissade att jag bestämde och sedan älskade han mig och jag honom.
Är jag helt ute och cycklar när det gäller ras? Är detta någon som kanske är för mycket?
Snälla tips och berätta om hur era hundar är och vilken uppfödare som ni recomenderar.
/Karin
![[Emma-Rhino]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
En jack russell är mycket riktigt för mycket hund för många. Allt som du blivit varnad för stämmer. Men allvarligt, en jrt födds inte till problem hund. En jack russell är en intensiv hund. En intelligent, lojal och underbar hund. En helt fantastisk hund. En bästa vän helt enkelt. Om du ger den det den behöver.
Min hund Teddy som jag tog över vid ett års ålder är en liten problemhund. =) Läs gärna min artikel. här
Men just nu sitter han brevid mig i soffan och "tvättar" min arm =) Jag älskar mina hundar. Jag skulle enkelt lägga mitt liv i teddys famn. Allvarligt talat.
MEN det krävs mkt motion och aktivering för att en jack russel inte ska bli helt bing i bollen. Men alla hundar kräver det.
Var inte rädd för å skaffa en jrt, men mitt tips till dig är tidig social träning, ut bland folk och hundar. Och aktivera mkt, när den blir äldre. Valpar ska ju bara leka =) Och var en ledare!
Du kommer inte bli besviken om du skaffar en jrt!
Jag har två jack russell terriers. Den ena har små ljuvliga valpar just nu. Mina tikar är pigga och glada men inte alls överenergiska. De är med på allt men de är otroligt följsamma och lättlärda. Jag känner inte riktigt igen den bild som många målar upp på överenergiska "dårar". Vi har haft några kullar med valpar och alla lever som helt vanliga lättlärda och trevliga familjehundar. Någon tränar lite spår. En annan sitter på husses däckfirma på dagarna etc.. Men ingen av dem är jättekrävande och ingen gnager sönder skor etc för att de är understimulerade. Jag tycker de är riktiga lättlärda och supermysiga drömhundar helt enkelt. 
# 2 Håller helt med digjag känner inte heller igen de många negativa saker man säger om russllarna.Även mina är älskvärda familjemedlemmar som hänger med på allt du kan erbjuda men är lugna när de är inne.
Valparna som jag har sålt har varit likadana.Jag undrar ibland om det kan bero på att folk tycker de är så små och söta som valpar att de glömmer att de måste fostras precis som alla andra hundar för att man ska få den trevliga hund man är ute efter.
//Sylvia
Vi tog över en Jack Russell som var två år förut och hon var helt bäng i huvudet och totalt galen både inne och ute. Men fick förklarat för mig att sonen i familjen hade hetsat henne dagarna i ända och hon fick aldrig vara i fred. Sen slog han också mamma och pappa hemma och denna hund gillade inte när man låtsas bråkade eller dansade, fick som sagt förklaringen till det sen.
Nu blev vi halvfodervärd till en tik på 1 år och det är den mysigaste hund jag någonsin haft. Hon är lugn och hänger glatt med på det mesta. Hon avskyr dock när man står still när man är ute och går. Jag tror att hon fryser då, så ska nog införskaffa ett täcke.
Bästa rådet jag kan ge är att åka och titta på valpar och titta inte bara på valparna utan titta på föräldrarna och hundarna runt omkring. Hoppar de överallt och finns inget lugn och pli i dem. Åk därifrån!
Starta ny diskussion