Verkar som att du skulle behöva bygga upp hans självförtroende. Du har inte märkt om det är något speciellt han gillar? Vet att agility ska höjda självförtroendet på vissa hundar. Min havanais blev mer arbetsvillig och framåt sen vi börjat träna.

Sen har du ju inte haft honom så jätte länge, så kanske du skulle träna på att bygga upp eran realtion så den får en stadig grund. Då han verkar ha haft stora problem innan han kom till dig så kan det ju ta lång tid för honom att hitta livsgnistan.

Frågan är ju lite HUR. Vi skulle behöva ha bättre kontakt/sammarbete, men hur få fram det när han inte vill? Några tips på hur jag kan tända honom (om än tillfälligt för att kunna träna).

Idag hade jag förberett för en lång skön promenad. Den lade jag ner. Han skulle inte gå. Efter 30 min med hund släpandes efter mig insåg jag att det bara var att gå hem *suck*

Oj det låter inte kul! Jag håller med LinaK, han verkar behöva få självförtroende och livslust, han verkar helt kuvad. Vad har han varit med om tidigare? Han kanske inte vågar busa för att han sätter det i samband med obehag? han verkar deprimerad stackarn.

Jag skulle försöka komma på vad han tycker är rolig, prova många saker - pipbollar, agility, sök osv. Uppmuntra mycket och gör saker han gillar, kanske att bli kliad eller ligga under täcket.

Har du ingen snäll och språksäker hundkompis som han kan få vara med? han kanske måste få lära sig att vara hund igen! Jag håller tummarna för att han återfår livsglädje och att han får tillit till dig så att han känner trygghet.

Och när det gäller promenad kanske han inte är tränad ordentligt? Har han fått gå promenader tidigare och bygga upp sig?

Du kanske redan har gjort det men om inte, skulle iaf jag ta honom till veterinär och ta lite prover för att säkerställa att det inte är något problem som gör att han är ur humör. Har han haft en oseriös ägare tidigare kanske han inte fått ordentlig mat osv,

Jag håller tummarna för er!

Jag är hans 4:e hem på 6 år. Första ägaren dog, andra ska enligt uppgift misshandlat honom, tredje tröttnade pga hans problematik och nu har han hamnat här.

Jag fick nys om Ludde via en bekant som annonserade honom på ett annat forum där jag sitter. När annonsen skrev hade hon ett år tidigare gjort en bedömning av Ludde för en omplacering, men ägarna hade ångrat sig och valde att fortsätta behålla Ludde. När han sedan blev aktuell igen letade jag hund och på många sätt verkade han vara precis det jag letade efter. Personen som gjorde en bedömning av honom har bl.a pluggat etologi på universitetet. Ev. att hon är färdig biolog (men är inte helt säker på det).

Ludde var hos henne ganska mycket om de tränade mycket på hundmöten och han fick sedan följa med henne och hennes hundar i vardagen. Med runt en timmes långpromenad + hänga med till stallet och sådant. Eftersom han är så pass otränad har vi hållit våra långpromenader till 45-60 min. Han är i grunden väldigt omusklad även om han har börjat lägga på sig fint i vikt.

Han undersöktes dels av veterinär i somras innan kastreringen, samt att han blev sjuk för någon månad sedan honom (tonsillit). Då passade vi även på att ta blodprover för att kolla allmänstatus på bl.a lever och njurar. Allt såg toppen ut. Det som veterinären hörde var arytmi och blåsljuds-ljud. Jag har egentligen en tid på fredag till Clarence Kvart, men det verkar som om jag kommer att tvingas avboka den. Ligger ute med nästan 2000:- efter en sjukresa som blev knas och jag fick betala taxin hem själv. Vårdgivaren har lovat mig att jag ska få tillbaka mina pengar, men jag vet inte hur lång tid det kommer att ta. Kardiologundersökningen skulle gå på 1500:- Det är det ända jag kan komma att tänka på, men vissa dagar är han hur framåt som helst.

Han har en språksäker hund som han umgås med ibland. Det är min kompis pitbull-korsning. Men de kan inte leka ihop. Hon är alldeles för bufflig där. Men annars kommer de väldigt bra överens. Min kompis bor även 2 timmars resväg bort. Med andra ord inte en hund jag kan låna hur som helst. Jag hoppas att Ludde ska fungera bra med "svärföräldrarnas" danskasvenska gårdshund. En pigg krabat i samma storlek att busa med.

Jag har iaf hittat en aktivitet som han gillar. Att söka godis på marken. Alltid något. Det har vi börjat köra 1-2 gånger/dag. Vi har även börjat så smått att träna att trampa på en targetplatta (i mitt fall en musmatta).

Jag tycker du jobbar på bra med Ludde! Det kommer säkert att gå bra med honom men det kanske tar ett litet tag! Kämpa på nu!

Kram

Tack :) Ibland känns det lite hopplöst bara. Allrahelst just det här med hans glädje. Det är tufft när han inte verkar bli glad för något som sker utomhus (om det inte är någon av de få som han känner väl). Men inte promenader, godis eller aktiviteter.

Söka godis på marken verkar vara "the shit". Han har börjat bita tag i kopplet igen Han tuggar inte, han bara tar det i munnen och springer före när han är riktigt glad/taggad. Nu börjar han göra det i trapphuset igen. Så nu brukar jag släppa honom lös och göra 3-5 sökningar på sista natturen då vi inte möter på särskilt mycket folk. Brukar ta det på gräsmattan precis utanför huset.

Han behöver nog landa hemma hos er?

Min var ganska avstängd i minst ett halvår, ointresserad av allt. Har börjat tina upp mer och mer!

Det knepiga är att han inte var så här när jag hade honom på prov i somras. Min gamla hund (en omplaceringsgreyhound direkt från kappbanan) var också avstängd. Hon kunde inte leka eller ta godis. Men aldrig att hon vägrade att gå. Ludde kan oftast gå "varvet runt kvarteret" utan allt för mycket protest, men förutom det… Ställen som han gick med glädje i somras.

I min värld är det inte normalt att en jrt inte vill träna och helst bara går 5-10 min x 3 gånger/dag = 15-30 min totalt/dag. Resten av tiden ligger han inne och visar inget tecken på understimulans.

Var din terrier likadan?

#10. Även JRT är individer. Jag har två som är mycket olika! Min tik är iofs mycket lekfull och pigg, men hon har inga problem med att ligga och sova en hel dag om det är snöstorm eller så. Hon är inte jätteförtjust i att gå ut om ut om det är regn, snö eller blåst då får jag dra och locka henne med på promenad.

Medan Lukas min unghund är helt annorlunda! Får han inte stimulans på olika sätt så får han myror i kroppen och börjar hitta på tok. Han har generellt mycket högre energiläge än en min tik, och jag tror inte bara det beror på ålder.

Kanske Ludde har lite lägre energinivå och tillsammans med att han haft det jobbigt kanske han blir väldigt inaktiv. Du ska självklart jobba på med att stärka hans självförtroende och livsglädje men kanske får du acceptera att han är en lite lugnare typ av JRT!

Jag tycker om att han är en lugnare typ av jrt, men jag anser att något är fel när min greyhound krävde mer stimulans än vad han visar behov av. Greyhounds normalt sett ska bara springa på banan och får ingen annan stimulans. Min tik och jag provade på blodspår, aktiveringsleksaker, trix osv. Hon krävde 10-15 min 2-3 gånger/vecka.

#10 Han vill ALLTID gå ut men han lallade runt i sin egen värld och var inte intresserad av oss människor alls. Man kände sig enbart som dödvikt i andra änden av kopplet och inne så sov han mest.

Nu söker han kontakt, bjuder på "tricks" vi har lärt honom lite pö om pö och blir dessutom glad när det kommer människor, förut kunde han inte ha brytt sig mindre.

Just exakt nu så sitter han precis bredvid mig och "kräver" ögonkontakt (han vill ha godis eller leka).

Han ville inte kampa, inte busa, knappt ens bli klappad på. Han är liksom mer med i världen och är en mycket gladare hund. Det har kommit sista kanske 5 veckorna och han har varit här sedan i 2 mars.

När han kom åt han knappt. Och han är inte dåligt behandlad innan egentligen men mer behandlad som en sak än en egen individ.

Har du provat att försöka väcka jaktlusten i han? Blodspår eller jaga ett föremål?