Min tik var hemsk att trimma från början, morrade och gnagde på fingrarna på en. Till slut fick jag nog och lämnade in henne för trim hos en trimmare som jag vet kan JRT. Hon var sjukt sur när hon kom hem men efter det har hon varit så snäll att trimma. Jag tog den enkla vägen och lät nån annan göra jobbet

använd ett trimbord som har en arm som du kan sätta fast halsband i, då kommer han inte åt att hugga. Börja trimma runt hals, nacke och rygg där dom inte är lika känsliga i huden så vänjer han sig, när han är lugn så beröm och ge en godis. Du får aldrig ge dig utan bestäm dig för att idag ska vi trimma tex halsen och genom för det annars sätter han i system att morra och bita för att komma undan.

Hejsan!
Tycker inte alls att du Eskimonica tog den enkla vägen, ibland kan denna vägen vara den bästa vägen för alla parter. Jag har nämligen trimmat många hundar, både egna och andras och då sett att det kan vara enklare att göra andras hundar. Men då jag är lite snål så lämnar jag inte in mina egna till någon annan. Där har jag valt en enkel väg, nämligen att klippa med maskin på min JRT-kille som hatar att bli ryckt!
Trimbord med trimgalje är toppen. Man kan även använda nosgrimma eller munkorg tills hunden vant sig, men tyvärr finns det de hundar som aldrig vänjer sig utan tycker helt enkelt att det är pest med trimning!

Jag har bara rykt min hane på nacke/rygg och lite på rumpan. Han AVSKYR det. Jag borstar en del med en furminator och det hjälper, men han ser konstant tuffsig och ovårdad ut. Det kan jag iof leva med, men vill inte att hans pälskvalité ska bli sämre med tanke på väder och vind. Någon som vet hur det fungerar om du har en "ryck-hund" som du inte rycker?