Min Jackie kissar på mina saker!
Jag har ett jätte problem med min älskade, annars lydiga jacke. Jag studerar och jobbar deltid medan sambon är mest hemma och jobbar med sitt slutarbete. Min fyraåriga kille är världens snällaste och lydigaste utom vid EN punkt: när han är ensam kissar han på mina saker!
Jag skaffade honom när han var två. Familjen som hade honom hade inte tid och han var ofta ensam. Han var oerhört blyg och osäker i början men snabbt fick vi en bra relation och han började lita på mig. Jag hade själv en svår perjod i mitt liv när jag skaffade honom och det var bara han och jag dygnet runt. Efter några veckor återvände jag till arbetslivet och det var då han började bli otrygg. Han har svårt att lita på andra och är speciellt rädd för vuxna män.
Efter en tid flyttade min sambo in men med honom har det gått suveränt med min jackies trygghet :) Men ända sen dess har han börjat "bestraffa" min när han är ensam. Ofta kissar han på min sida av dubbelsängen och på mina kläder (ENDAST mina, aldrig sambons) Jag har pratat med veterinärer och alla säger att det enda sättet han lär sig att detta är fel är att fånga honom i själva akten och bestraffa honom direkt, aldrig visa och tukta honom då.
Nu är han kastrerad men ingen förändring…
Tips och råd? har ni varit med om liknande?
Hur länge sedan var det ni kastrerade?
Kissar han eller skvätter han?
Kan ju vara revirmarkering. Att du tillhör honom och inte din sambo?
Mvh Emma, Låt inte rädslan att förlora hindra dig ifrån att spela!
medarbetare på Jack Russell Terrier ifokus
Eller så kan det vara hans sätt att säga att han inte är nöjd med hur situationen ser ut. Du var hemma med honom dygnet runt i början om jag förstod saken rätt?
Medarbetare på jack russel terrier
jo, jag var hemma med honom hela tiden e flera veckor. men det är två år sedan det och har borde vara van med det nu.
Han skvätter mest så det är helt klart revirmarkering…
Vår Toto gjorde också så under ett tag. Vi fick hjälp med det och anledningen var för att vi inte hade tillräckligt med ledarskap över honom sa hundtränare. Det som hände var att trodde att han var alfahannen i huset och skulle bestämma när man skulle gå på promenad, när han skulle äta, när man ska leka med honom.
- De första stegen vi gjorde var att på promenaden ska han gå bredvid, alltså hans nos får inte komma längre fram än våra fötter när vi går. Promenaden fick vi höra är en bra träning (ca. 2 timmar i rask takt per dag är "minimum" för en russell) och ledarskapsutövning. Man får visa att det är man själv som leder, rusar han fram så vill han ta över. Det är bra att han tittar till en då och då under promenaden för han väntar på kommandon och är dig lyhörd.
- Man går först ut genom ALLA dörrar
- Inte hoppa upp på en: varken när man hälsar, vill leka, äta mat osv..(det är ett dominerande beteende)
- Låta honom sitta tålmodigt och vänta på maten (ca. 5-10 min när man satt ner skålen)
- Aldrig fråga hunden, har man sagt ex. sit en gång och han inte lyssnar så hjälper man honom.
Vi hade dålig ledarskap enligt hundarna redan när han var liten valp, men skvätte gjorde han pga. all stress som vi la på då vi försökte utöva ledarskap, men tyvärr på ett felaktigt sätt. Nu är vi på rätt spår och tack vare hundtränaren har han lugnat ner sig oerhört, gosigare och angenämnt att gå på promenaderna =)
Lycka till!!!
Ledarskap/alfa är ett uttryck som det tyvärr går troll i. Min tolkning av vad människor menar med ledarskap/alfa är inget som existerar i naturen. Det är något vi själva har kommit på, efter studier gjorda på HÖNS (där det finns en tydlig hackordning). Någon jag anser att Anders Hallgren tar upp bra i sin bok "alfasyndromet". Barry Eatons "dominans och ledarskap - fakta eller fantasi?" är en lightversion av Alfasyndromet. Väldigt ytlig men med liknande budskap.
Jag vet att bl.a Jan Fanell (stavning?) pratar sig varm om ovanstående metod. Men moderna etologer förkastar den.
Min åsikt om vad ni gjorde med er hund, var inte att "ta över ledarskapet". Jag betvivlar inte alls att den ni tränade gav resultat, men jag tror inte att det var på det viset som din tränare sa.
En bra ersättning (i min värld) för ledarskap/alfa är att vara en förälder. En bra förälder sätter gränser, älskar, berömmer och ger individen möjlighet att växa och utvecklas.
Missar man någon del i "föräldraskapet" får det också konsekvenser. Jag tror att ni uppnådde en hund som var mer uppmärksam/lyhörd pga att ni gjorde konsekventa övningar och höll på dem/drev igenom dem. Däremot så tror jag inte ett dugg på att just de övningar ni fick, är de ända övningarna som skulle fungera.
Medarbetare på jack russel terrier
#6 Folk kan ha olika syn på det. Min syn på saken är att vår hund just hade brist på ledarskap. Mina föräldrar är väldigt bra föräldrar, men när man använder samma metoder på en hund så var det någonstans det brast.
Dessa metoder passade vår hund väldigt bra för han slutade skvätta var och varannan minut efter tre dagar. Förvisso fick han vara på en intensivträning i en vecka och sedan fick vi en intensivträning när vi fick hem honom.
Kalla det ledarskap/"föräldrarskap" eller vad det vill. Men huvudsaken så är metoderna lika och resultaten det viktigaste: en välmående och trygg familjemedlem…
…och en som inte behöver skvätta överallt, helatiden ;)
Jag ska läsa om den författaren, är intressant att läsa om olika människors åsikter om samma sak =)
jag tror inte på dessa stenålders metoder, jag tror på samarbete med hund, om du lär hunden att den ska sitta och vänta tills du säger att den får gå ut, visst är det bra, jag vill inte heller ha hundar som rusar ut ur hus/bil för deras säkerhetsskull =) men när du gör den övningen varje dag så blir det rutin, hunden vet vad den ska göra och visst är det bra
men man kan också vända på steken, att hunden inte vet vad den ska förvänta sig av dig idag, att du ena dagen sätter hunden, den andra får den rusa ut före om du säger det, nästa gång kanske hunden ska snurra runt. förstår ni hur jag tänker? då får jag hunden uppmärksam på mig, vad jag vill att den ska göra! det är det jag tycker är viktigt
för mig är ledarskap en god relation med min hund och sjklart säger jag åt min hund när den gör fel osv, men jag tror inte på dessa metoder alls! jag har regler som ska följas, min hund ska veta vad den får och inte får göra, det har vi lärt in och varit konsekventa med, men att sånna här övningar gör att hunden ser mig som en ledare, det tror jag inte på!
Alla får sjklart göra som dom vill och tro på det dom vill, men om hunden är stressad och skvätter inne så är det ju just den biten man får lägga fokus på, att få en lugn och harmonisk hund inne som kan slappna av, att hunden skvätter inne behöver inte bero på dominans, det är väll en ung jrt du har? det är inte lätt när alla hormoner sprudlar i kroppen, den kanske är över/understimulerad? den kanske måste lära sig att slappna av med övningar?
visst ska man inte förmänskliga en hund med känslor och att den tänker som oss osv men i det stora hela så tycker endå jag att det är lite lika med barn/hund när det gäller sunt förnuft och uppfostran
sen enligt ts tråd så verkar ju problemet ligga i att hunden är stressad och inte mår bra när han lämnas ensam, har du tesatt att begränsa ytan för honom? stäng in honom i ett litet rum, om ni har en liten hall t.ex, med något som är hans om han har ett täcke, bädd som han är trygg med? se till att ge honom aktivering så han är trött och nöjd, ge honom tid att varva ner innan ni lämnar honom och ge gärna en ben eller så när ni går så han har något att göra
hur länge lämnas han hemma ensam? jag skulle börja med detta och sen börja om med ensamhetsträningen tills hunden känner sig trygg igen, lämna honom många ggr korta stunder och sen uttöka tiden som man gör med en valp =)